Med anledning av just det stundande högskoleprovet blev jag väckt av min pojkvän, som på något underligt sätt bytt skepnad under natten och förvandlats till en mattefröken.
Han väckte mig okristligt tidigt imorse. Jag ligger trotsigt kvar i sängen och för ett inre krig med mig själv gällande hur jag ska ta itu med "fröken martin", likt Dostojevskijs karaktär Raskolnikov. På något mirakulöst sätt lyckas jag ändå ta mig till vardagsrummet. Där möts jag av "Fröken Martin" som med klar och exalterad röst kvittrar fram:
"Välkommen till algebrans underbara värld".
Önskar mig en kula i tinningen till frukost.
Fördelen med det hela är att eftersom jag "bara gått sam", blir han sprudlande glad när jag lyckas förstå någonting. Nackdelen är att han närmar sig ett psykiskt sammanbrott om jag inte förstår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar