Och på den tredje dagen...

fick vi en lägenhet!

Den är jättefin och kommer bli ännu finare när vi har fått sätta lite personlig prägel på den. Tre dubbelrum, en rätt stor balkong, jättebra läge. Underbart!
Att vi sedan kan ha fått världens bästa hyresvärd är även det värt en guldstjärna.

På måndag får vi flytta in och då ska vi även få en flaska av vår hyresvärds egenproducerade vin.

Sedan jag kom hit har jag:
- skrattat så mycket att jag fått träningsvärk
- ätit på världens mest ovärda tapasbar
- gått vilse
- njutit av solen
- tittat på en fantastisk lägenhet som skulle kosta 80 000 (!!!) första månaden
- flyttat in tillfälligt hos min colombianska

Jag är så exalterad över lägenheten att jag varken kan skriva mycket eller bra. Hoppas ni förstår.

Venus

Efter att ha fått en välbehövlig skönhetssömn var vi positiva inför dagens lägenhetsjakt. Vi inledde dagen med en fin starbucksfrukost på vårt favoritstarbucks på carrer comtal. Personalstyrkan var utbytt men det kan nog gå bra ändå. Vi såg så kaffesugna ut att vi fick två extra koppar var.
underbart.

Nu sitter vi på ett classy internetcafé som heter Venus (!). Vi har lite på gång nu och kan knappt lägga band på vår iver.

All vår kärlek till Ryan Air.

8 timmar försenade anlände vi i Barcelona p g a att ryan air inte tyckte det var värt att betala för snöröjning på skavsta flygplats. Vi tyckte inte att det var så jättevärt att gå direkt från busstationen i Barcelona till dagens första lägenhetsvisning (med en liten kort bagageavlämmning hemma hos kollektivet på Calle Rosa).

Hittills har vi varit utan bostad i 12 timmar så desperationen har inte nått sitt max ännu. Vi har precis lagt upp en jättedesperat bostadsannons på internet och hoppas att någon ska förbarma sig över oss.

I övrigt har vi druckit sanslösa mängder kaffe under dagen för att hålla oss vakna. Det har gått sådär.

Nu ockuperar vi en bar med wifi där vi fortsätter lägenhetsjakten. Vi känner oss tvungna att beställa in en öl och kanske två eller tre eller fyra för att vi ska få personalens förtroende.

Vi har det inte lätt.

Prylbög.

Jag har aldrig varit någon prylbög direkt, därför var det många som förundrade sig över mitt val av mobiltelefon när det var dags att ersätta den gamla.

Jag älskar min iphone.

Jag älskar den så mycket att jag nattetid drömmer mardrömmar om hur vi ska skiljas åt i Barcelona. Jag får kalla kårar längs med ryggraden när jag föreställer mig att den hamnar i fel händer, blir ensam kvar på en bardisk eller slinker ner i havet.
Mina tankar kring detta har jag delat med mig av till min mamma.

I lördags fick jag en hejdåpresent av henne. Här är den:



-"Den är jättebra, man kan skicka sms och ringa och ställa in väckarklocka och så finns det en inbyggd ficklampa också. Bra va? ja, Den har ju egentligen allt man behöver."

Ungefär så tänker väl dom allra flesta som passerat 50-sträcket samt en av mina närmaste vänner, Julia.

Julia som beskrivit sin fd mobiltelefon (den har tyvärr dött nu. Yes!) av modellen: liten ,blå, fruktansvärd, ful, nokia (?), som man i och för sig kunde välja displayfärg på (röd, blå, gul, grön - gud vad praktiskt!) med ordet "utmärkt".

Om planet störtar imorgon, testamenterar jag härmed mitt iphonesubstitut till Julia Klockhoff.

Den Usla Packerskan.

Jag har alltid trott att jag arbetar som bäst under tidspress.
Det gör jag inte.

Jag flyttar till Barcelona på onsdag och så här ser min packning ut hittills:

Att ärva.

Min lilla lillebror hade garderobsrensning idag. I vanlig, sniken anda passade jag på att roffa åt mig. Det blev en fin liten hög.
Fast att som storasyster ärva kläder av sin lillebror...
besynnerligt

Jag fick en stor lillebror helt plötsligt.



Foto: Johan Löfgren

Att återvända.

För lite mer än ett år sedan flyttade jag tillbaka till Sverige efter en termin i Barcelona.
Jag trodde inte att jag skulle återvända på ett tag. Kanske att jag skulle få för mig att köra en week-end om tristessen kom riktigt nära.

Jag var trött på mañana mañana, 500.000.000 svenska ungdomar vars mål i livet var att pracka på folk rakhyvlar, strumpor eller annat onödigt. Att inte kunna sova för att det är var varmt. Jag var trött på att äta tonfisk. Trött på en rektor i stort behov av bekräftelse (hur annars förklarar man att denne endast entrade klassrummet då han fick sitta på en stol oerhört brett isär med benen, alternativt med den ena foten stadigt placerat på en stol (som captain morgan!)). Jag var trött på att plugga nattetid och dricka äckligt kaffe (vi valde att inte köpa en kaffebryggare). Jag var oerhört trött på jänkare som försökte briljera med sina knappa spanska kunskaper ("tijeenes fuegöööu, poor favour").


Nu har det gått ett tag.

Jag har varit i Sverige. Där finns det 500.000.000 svenska ungdomar som jobbar med att pracka på folk rakhyvlar, strumpor eller annat onödigt. Jag har druckit fruktansvärt kaffe och pluggat nattetid. Jag har hört jänkare försöka tala andra språk än engelska (utan framgång!). Jag har träffat folk i stort behov av bekräftelse (bland annat mig själv). Jag har inte kunnat sova p g a kyla.
Dessutom kostar alkoholen alldeles för mycket och det finns inga vettiga uteserveringar. Vart finns det långa, härliga stränder, riktig tapas och kapadokya-kebab? Finns det egentligen ett ordentligt fotbollslag (inte för att nedvärdera ösk, men eeeh...)? grått och lagom och medelmåttligt.

Varför flyttade jag någonsin ifrån Barcelona?

Nu flyttar jag tillbaka!